godisrattan

De flesta som äter mycket godis skulle vilja trappa ner på snaskandet. Vi vet att godis är onyttigt, dyrt, fullt av tomma kalorier och dåligt för tänderna. Ändå kan vi inte låta bli det. Varför? Jo, det är som forskaren Lisbeth Stahre konstaterar på sin hemsida: ”Vi bär alla med oss ett mönster att stoppa något i munnen när vardagen tuffar till sig eller stressen växer.”
Det är alltså lätt hänt – och helt naturligt – att trösta sig med en godisbit när tillvaron känns tuff. Och inget att oroa sig för om det sker med måtta. Men den som känner sig som en slav under lasten gör nog klokt i att fråga sig själv om godiset är ett substitut för något annat. Om man tar en chokladbit för att döva stressen när chefen kommer med en ny uppgift, i stället för att säga nej. Eller om man tröstar sig med en kanelbulle när någon varit dum, i stället för att säga ifrån. Då kan det vara dags att jobba upp självkänslan så att man kan ta tjuren vid hornen när han kommer rusande, i stället för att stoppa huvudet i godispåsen.


Är du också en godisråtta som vill trappa ner på snaskandet? Gör mig gärna sällskap under min godisfria månad! Den 19/1-18/2 bloggar jag om mina med- och motgångar och varje dag presenterar jag ett nytt tips mot sötsuget.